LASSE SKOOG

Har ni något trevligt minne att dela med er om Lasse?

Skicka gärna e-post till mig så för jag in detta på hemsidan efter hand.

jorgen.vik@comhem.se

 

Onsdagen den 23 maj 2018 firade

Lasse Skoog sin 70-årsdag

  

Cykelkarriären, den första, startade någon gång 1964. Den första cykeln var en blå Monark som hämtades hos Bengt Lindh på Planteringsvägen. Det var Göran ”Fliddas” Persson som lockade Lasse och ”Lomme” att börja cykla. De bodde på samma gård ute på Odengatan.

Några stora utmärkande framgångar kantade inte karriären, varken i D-klassen eller J-klassen. Visserligen fick han representera Skåne i en landskapskamp i lagtempo, efter att ha blivit bäste Skåning på ett tempolopp i Trelleborg. Några få segrar under åren blev det dock, de flesta i lagtempo på landsväg och bana. 

Lasse berättar gärna när Sven-Åke Nilsson slog honom på ban-DM på Malmö stadion med 3/10 -delar. ”Sen blev ju Sven-Åke 7:a på Tour de France, då borde jag ju blivit åtminstone 10:a”, brukar man få höra.

Men något som han är lite stolt över, är att han som förste Fixare blev antagen till den första Idrottspluton som någonsin funnits. Det var inryckning den 5 juni 1967 på I2 i Karlstad. Det fanns även en idrottspluton i Borås med cyklister, men enligt alla konstens regler i det militära, blev grundutbildningen förlagd ytterligare 25 mil från hemmet. 

Efter lumpen började andra intressen locka och redan 1970 gifte han sig och det betydde slut med cyklandet. Med fru, barn och senare hus i Stidsvig blev det ingen tid över. Men att hålla sig i form var fortfarande viktigt och det blev mycket terränglöpning. Men så en dag så var det fest i gatan och några av killarna bestämde sig då att gå ner och träna fotboll med byalaget Stidsvigs IF. Två av dem gick direkt in i A-laget och Lasse var en av dem. Det blev 150 matcher i SIF i div. 6

Handboll var ett annat intresse och Lasse spelade i olika lag i högsta korplagsserien.

Åren gick och Lasse flyttade år 2000 till Rydebäck. Cykelintresset kom tillbaka och han köpte en enkel Bianchi. Så en dag stötte han på mig (Bosse Krohn) och jag tyckte han skulle hänga med ut på en runda. Jag berättade att vi hade ett gäng som aktivt håller på med cykling och ibland åker på cykelresor. Det dröjde inte länge förrän han uppgraderade sin cykel med en fin Columbus Capo och började cykla med Team Röd. Det var 2011. Det var alltså så den andra cykelkarriären började.

Sedan dess har vi cyklat och gjort massor av resor tillsammans. 

Särskilt minns jag när vi var på Sicilien. Lasse hade haft otur med den ena förkylningen efter den andra under vintern och våren. Formen var alltså inte på topp. Men enveten som han är så gick det mesta ändå. Tills den dag vi skulle cykla upp för Etna. Stigningen räknas bland de tio värsta i världen. Det var varmt 30-35°C, urdålig asfalt, stora högar med vulkanaska och hela tiden rejält brant. Lasse hade sällskap med Kenneth Hultberg och mig. Ganska snart började Lasse be oss att köra ifrån honom så att han kunde lägga av, men det gick vi inte med på. Kenneth spårade och jag låg bakom och gav Lasse en lite knuff när det behövdes. Till sist hade vi fått, en nästan gråtfärdig, Lasse upp till toppen. Det blev en dag att minnas. Sedan dess så har vi cyklat många rundor och uppför många berg tillsammans. Bättre cykelkompis kan man inte få.

Gubbarna i Team Röd tränar hårt och är förhållandevis starka (för sin ålder?). Bengt Lindh brukar då och då uttrycka ”ni är ju för fan bättre nu än när ni var aktiva”. Så är det kanske, men i alla fall tränar vi mer och längre berättar Lasse.

 

Hälsningar Bosse Krohn

 


 Vill ni läsa Lasses reportage? — Länkar:

CYKELRESA TILL FRANKRIKE OCH MONT VENTOUX

BÄR HJÄLM, UPPMANAR LASSE SKOOG

MALLORCA — IGEN, EGENTLIGEN ÄR DET PELLES FEL!

CYKELRESA I PYRENÉERNA — DE FLESTA AV OSS ÄR JU CYKELNÖRDAR, ELLER HUR?