LENNART HANSSON

LENNART HANSSON

”CYKELHÖVDINGEN” — EN STOR SKÅNSK LEDARE

  © copyright: Idrottsmuséet, Helsingborg
  Text: Bengt Lindh och Lars-Göran Skoog 

Lennart fick inte epitet ”Cykel-hövdingen” på grund av sina framgångar som cyklist. Hans korta karriär på landsvägarna med få tävlingar i debutantklassen 1948-1950, gav inga braskande rubriker i lokaltidningen, och han blev således inte någon stjärna inom den sport hans älskade mest av allt. I stället blev han en stor ledare inom cykelsporten, både på det lokala planet, på riksnivå och även i internationella sammanhang. 

Men låt oss börja lite tidigare. Lennart föddes i januari 1932 och var äldst i en syskonskara av fem barn, fyra bröder och en syster. Mamma Karin var i stort sett ensam uppfostrare av barnen i en trångbodd lägenhet på Högaborg, och Lennart och hans syskon fick därför en tuff uppväxt. Mamman var i stort sett dubbelarbetande och som äldsta barn, fick Lennart ett tidigt vuxenansvar i familjen, och blev ett stort stöd för sin mamma och sina yngre syskon. Kanske var det här som hans engagemang för ”den lilla människan” lades till grund.

Vid 15 års ålder, 1947, fick han sin första anställning på Elektromekano i Helsingborg. Där blev han arbetskamrat med den framgångsrike cyklisten Rickard Gustavsson, som lockade med Lennart och hans kompis Olle Olsson till cykelklubben Fix. ”Något som jag aldrig ångrat” sade Lennart vid en intervju i samband med sin 60-årsdag.

Som tidigare nämnts, blev Lennart ingen stor cyklist, utan i stället uppmärksammades hans talang och intresse för klubbarbete, och redan 1951 blev han styrelsesuppleant i Fix. Detta uppdrag skötte han samtidigt som han gjorde värnplikten i Flottan med en lång tjänstgöring på jagaren Gotland. Detta innebar även en seglats ända ner till Medelhavet, och som Lennart sade inför resan, ”jag som bara har åkt med färjorna mellan Helsingborg och Helsingör”. Han klarade färden galant och ”utan att bli sjösjuk en enda gång”.

Ordinarie styrelseledamot från 1954
Fix valde Lennart till vice ordförande 1954, och 1955 blev han kassör i klubben. Denna post innehade han till 1958.

Vid hans tillträde som kassör var Fixkassan fyra kronor och 69 öre, och den magra kassan blev en utmaning för Lennart. Det berättas att vid den första revisionen i klubben, frågade man efter verifikationerna. ”Kvittona”? sade Lennart, ”dom har jag slängt. Räkningar är ju betalda”!

Lennart gick hårt in för sitt kassörsuppdrag och för att få kassan att växa, var Lennarts fantasi utan gränser. Man genomförde pappers- och flaskinsamlingar, man sålde förstås lotter, man hade medlemslotterier och man hade Bingoverksamhet. Som en av de första klubbarna i Sverige sålde man reklam på tränings- och tävlingsdräkterna.

Lennart kunde inte göra allt detta själv utan hade naturligtvis hjälp av medlemmarna i klubben, både ledare och aktiva. Men de var inte de enda – mamma Karin hjälpte till med Bingoverksamheten och Lennart fick också med sig sin egen familj, frun Janet, systern Siv, bröderna Rolf, Leif och Rune med sina familjer samt många vänner. De var alla en viktig del i Fix verksamhet och bidrog med en enormt stor arbetsinsats.

Det var lätt att dras med i Lennarts engagemang och när det ringde i telefonen och man hörde Lennarts röst ”Hej, det är jag — kan du komma…”. så ställde folk upp — man sade inte gärna nej till Lennart Hansson!

Lennart blev ordförande i cykelklubben 1959, en post han hade till 1970, d.v.s. i 11 år.

Ordförandeskapt blev startsignalen till en karriär utan dess like inom den svenska cykelvärlden.

Lennart Vinck, Tage Hallbeck, Lennart Hansson och Sixten Raaf studerar kartan som visar tävlingsbanans sträckning. I bakgrunden syns Britt-Mari och Janet Hansson.

SM-uppdraget viktigt för FIX
Som ung och nytillträdd ordförande fick Lennart som ledare för cykelklubben Fix, förfrågan att arrangera SM-veckan i Helsingborg 1959. Lennarts svaga sida var att han hade svårt att tacka nej till ett uppdrag, och levde efter devisen ”det Fixar sig”. Därför tvekade han inte att tacka ja till SM-uppdraget, vilket han betraktade som ”smickrande men krävande”.

Det stod klart från början att detta arrangemang klarade man inte att genomföra själv inom klubben, utan här behövdes andra krafter också. Med Lennarts finurlighet och kontaktnät visste han att ta hjälp av rätt personer, och några av de viktiga och tongivande i arbetsutskottet var:

Nils Carlius, känd Helsingborgsprofil från friidrottsvärlden, tog hand om kontakten med statliga och kommunala myndigheter samt var organisationskommitténs ordförande.

Tage Hallbeck, som var Lennarts chef på Gatukontoret, hade stor erfarenhet som säkerhetschef från de stora motorarrangemangen på Saxtorp, och han blev ansvarig för alla tekniska arrangemang, på och utanför tävlingsbanorna.

Lennart Vinck, disponent på Monark, svarade för den ekonomiska delen, vilken han skötte med så stor skicklighet  att det överskott som SM:et 1959 gav, fortfarande växer i en fond som dagens cyklister i Fix kan ta del av.

Målgång cykel-SM 1959.

Lennart själv då — vad gjorde han? Jo — allt möjligt. Bortsett från alla kontakter med Svenska cykelförbundet, klubbarna, cyklisterna, arbetsutskottet och organisa-tionskommittén, pappersarbetet m.m. kunde man också se honom i sitt vanliga blåställ med skjortärmarna uppkavlade och järnspett, slägga, spade eller kvast i de grova nävarna när man förberedde ett målområde eller något ute på tävlings-banan. Det berättas om en tysk representation som kom till Sverige inför en tävling. På kvällen träffades man för en god bit mat och Lennart var stiligt uppklädd.
Dagen efter möttes man vid tävlingsbanan och där stod Lennart i full arbetsmundering. Tyskarna bara skakade på huvudet, och förstod inte att man inte tvunget behövde tysk arbetshierarki för att lyckas Lennart backade inte för någon uppgift och ryckte alltid in där det behövdes.

Cykel-SM i Helsingborg blev en stor arrangörsframgång som gav eko i hela cykelsverige och Lennart Hansson fick Skånes CF´s guldmedalj för sina insatser som tävlingsledare. Det var första gången en ledare fick denna åtråvärda utmärkelse.

Fix med Lennart i spetsen fick genom sin framgång med SM blodad tand och med en stor uppfinningsrikedom fann man nya former för cykeltävlingar och nya banor åren framöver.

Organistationskommittén för cykel-SM 1985.

Arrangörsklubb med stort A
Man arrangerade Helsingborgs GP-lopp, i början med start uppe vid Olympia, landskamper med 6 landslag i sydhamnen, Lagtempolandskamper, Varvlopp inne i Helsingborgs citykärna, man fick ytterligare SM 1965 i form av stafett- och lagtempo SM, Fix arrangerade Nordiska Mästerskapen 1968, och 1985 blev man åter arrangör för stora SM.

Internt i klubben arrangerade man kvarterstävlingar, nybörjartävlingar och liknande. En del av Fix mest framgångsrika cyklister har kommit fram genom dessa evenemang.

Ryktet om Lennarts egenskaper som energisk och drivande klubbmänniska och ”organisatörs- och arrangörs-snille”,  gjorde att han redan 1958 valdes in i Skånes Cykelförbund som styrelsesuppleant.

Under åren 1961-1970 verkade han som vice ordförande, 1971-1973 som sekreterare och 1974 blev han Skånes Cykelförbunds ordförande. Denna post hade han till 1993.

Lennart verkade alltså hela 32 år i Skånes Cykelförbunds styrelse, varv 20 år som ordförande – imponerande!

Under Lennarts tid i förbundet togs det många initiativ till att förnya och hålla cykelsporten vid liv. Bland andra bestämde man att instifta ett motionslopp 1967 kring Ringsjön. Lennart var drivande i frågan och detta lopp  blev det nu så kända ”Ringsjön Runt” och som än idag, drygt 40 år senare, drar massor av cyklande kvinnor och män i alla åldrar till Höör i juni varje år.

Verksam i Svenska Cykelförbundet i 27 år
Givetvis hade ryktet om Lennarts kunskap och ständiga idoghet och hjärta för cykelsporten spridits över hela landet, och som en följd av detta valdes han in i Svenska Cykelförbundet (SCF) 1964. Här blev han verksam i 27 år och var engagerad i alla kommittéer utom ungdoms-kommittén.

Hans skötebarn inom SCF var ”utbildning” som han brann för, och i denna kommitté var han ledamot i 15 år, varav ordförande i hela 13 år.

Som ledamot av SCF fick Lennart också deltaga som representant för svensk cykel i samband med NM, VM.

Lennart var också ordförande i Nordiska Cykelförbundet i 4 år samt kassör i 2 år.

Många andra förbund har också tagit Lennarts tid och arbetskapacitet i anspråk. Han har varit ordförande/ledamot i Sydsvenska Mästerskapskommittén, Götalandskommittén, Klarälvsloppet, Väner Tour, Sydkraftgirot, Postgirot Open samt – inte minst – ledamot i Skånes Idrottsförbund. 

Lennart Hansson var mer än ”Cykelhövding”. Hur han fick tid till detta är en gåta med alla de engagemang han hade tagit på sig, men han var en person som hade svårt att tacka nej!

Tidigare nämndes hans känsla för den lilla människan, och som ordförande och ledamot i Helsingborgs Ungdomsråd i flertal år, fick han tillfälle att visa detta. Ungdomsrådet arrangerade Barnens Jullekar och hade också lägerverksamhet för handikappade på Åsljungagården och i Furuboda, och Lennart lade mycket själ och hjärta i denna verksamhet.

Det var också under denna tid i Ungdomsrådet man kläckte iden att sälja lotter samt godispåsar i tomtehusen i samband med julskyltningen på Råå och i Helsingborg, vilket i sin tur innebar att stora belopp har kommit föreningsrörelsen tillgodo i mer än 50 år.

Han har också varit verksam i Kommunalarbetarförbundet där han under något år var sekreterare samt ordförande i tjänstemannasektionen.

Han satt med i Trafiksäkerhetskommittén i Helsingborg och har även haft ansvaret för Trafiklekskolan

Helsingborgs Trafikradio i lokalradion sände vid lunchtid, och där satt Lennart och pratade trafikfrågor.

Stort engagemang i allt han företog sig
Lennarts egenskaper som ledare kan enkelt beskrivas i ordet ”engagemang”. Han hade förmågan att entusiasmera och inspirera andra men gick före och visade vägen. Men det viktigaste av allt var hans sätt att driva Cykelklubben Fix. Det var en familjär och mjuk anda som rådde, och han hade lätt att lämna över ansvaret på dugliga medlemmar, och han visade tydligt när han hade förtroende för andra funktionärer i verksamheten.

Givetvis gladde han sig när hans Fix-cyklister hade framgångar, men aldrig han visade sin besvikelse när det gick mindre bra. Lennart var en stor ledare i såväl med- som motgångar för klubben och i andra sammanhang.

Lennart gick bort i februari 1993 endast 61 år gammal. En stor förlust för nära och kära, en stor förlust för cykel-Sverige.